Att försöka bli frisk utan antidepressiv medicin är inte starkt, det är idioti

Att söka hjälp är svårt men att ta emot hjälp är ännu svårare. Eftersom det innebär att du måste konfrontera stigmat kring psykisk ohälsa, inte bara hos andra utan även i dig själv.

”Jag ska försöka bli frisk utan antidepressiv medicin”

Hade du tänkt lida dant om din medicin om du hade fått lunginflammation? …eller diabetes?

”Jag ska försöka leva utan insulin”

Det påståendet hade alla bemött med en förvånad blick och frågat sig om personen i fråga var dum i huvudet.

”Jag ska försöka bli frisk utan antidepressiva”

“Jaha men vad bra för dig. Starkt!”

Starkt. …What!?! Sällan har jag hört något så urbota dumt. Tyvärr är vi nog inte så många som håller med om det.


Varför är det då så att vi gör skillnad på sjukdom och sjukdom, medicin och medicin? Är det så att vi tycker att det ena ligger bortom vår kontroll, diabetes och den där eventuella lunginflammationen eller vinterkräksjukan som ni alla kommer sky som pesten om några månader. Depression däremot, det är självförvållat eller till följd av någon svaghet som inte en hårt arbetande skattebetalande Svensson skulle drabbas av? Eller? En annan intressant faktor är att diabetes är något man har medan deprimerad är något man är. Vad tror ni den skillnaden i formulering gör för din sjukdomsuppfattning och självkänsla.

Var i ligger skillnaden då? En depression får du oftast till följd av påfrestande psykosociala omständigheter så som stress, ensamhet, förlust av närstående, förlossning, somatisk sjukdom m.m. Dessa påfrestningar i livet kräver att serotonin frigörs i en högre grad för att vi emotionellt ska kunna hantera omständigheterna. Förenklat uttryckt så gör serotoninet att vi håller oss på rätt köl, emotionellt sett. Diabetes typ 1 får du för att din kropp angriper de insulinproducerande cellerna i bukspottkörteln och kroppen kan inte längre producera insulin som bryter ner socker och du får för höga sockerhalter i blodet. Båda sjukdomar är således en fysiologisk följd av omständigheter skilda från vår vilja, intelligens, tro, förmåga, motivation, önskan, inställning eller vad det nu kan vara som får oss att tro att depression ligger inom individens makt att undvika eller rycka upp sig ifrån.

Precis som att inte alla som äter socker utvecklar diabetes så blir inte alla som genomgår svåra psykosociala påfrestningar deprimerade. Det är nämligen så att precis som allting annat människan besitter så besitter vi alla olika god förmåga att producera serotonin. Vissa blir därför lättare deprimerade. Serotoninet tar slut snabbare. Tyvärr fungerar det också så att vi behöver serotonin för att producera serotonin. Det innebär alltså att så fort vi börjar få låga nivåer blir det svårare och svårare att fylla på lagret. Och som om det inte vore nog så behöver vi mer serotonin än vanligt när det redan är lågt för att vi då dem de fakto redan befinner oss i en psykosocialt påfrestande situation.

Det finns alltså ingen medicinsk anledning till att vi gör skillnad på depression. Jag kan med glädje även berätta att det inte finns någon skillnad i rekommenderad behandling. Håll koll på din kost och motionera samt tillsätt insulin/serotonin vid behov. Sen tillsätter man inte serotonin direkt utan den vanligaste medicin och den medicin som har statistiskt bäst effekt fungerar så att den blockerar hjärnans receptorer som tar tillbaka serotoninet när det har frigjorts och haft sin effekt vilket får som följd att det serotonin som frigjorts får vara aktivt och verka längre. SSRI kallas medicinen och det står för Selective Serotonin Reuptaking Inhibitors. Att serotoninet verkar längre stimulerar även mer nyproduktion. ….så ett tu tre, eller snarare 1-3 månader senare är du på G igen.  Du kan få eventuella biverkningar av antidepressiv medicin så som SSRI men det finns väldigt många olika så det handlar om att prova och utvärdera tills du hittar rätt.

Sammanfattningsvis då….

Har du diabetes kan din bukspottkörtel inte producera tillräckligt med insulin vilket innebär en rad negativa påföljder för kroppen. Så enkelt uttryckt är diabetes en bristsjukdom.

Depression är ett tillstånd du upplever till följd av att din hjärna inte har eller kan producera tillräckligt med serotonin. Även depression är således lite förenklat en bristsjukdom.

Suicid eller självmord är ett symptom av depression. Depression är en dödlig sjukdom! När människor skäms för att söka hjälp och att prata om hur de mår dröjer det längre innan man kommer till behandling. En depression som pågått länge är svårare att bota och framförallt tar det längre tid vilket då också ökar risken för självmord. Det är därför det är så oerhört viktigt att vi öppnar upp diskussionen om depression och psykisk ohälsa. Vi måste våga söka hjälp och ta emot den hjälpen. Självmord ökar bland unga is Sverige idag. Det måste vi ändra på.

Våga Be om hjälp och våga ta emot hjälpen!

 

One thought on “Att försöka bli frisk utan antidepressiv medicin är inte starkt, det är idioti

  1. Hur hjälper det någon att idiotförklara människor som inte vill äta medicin?! Speciellt i en värld där medicinering för alla sorts krämpor är normen?! Känns allt annat än seriöst, att dessutom jämföra insulin med antidepressiva!!!!!!! Sedan när förändrade insulin din personlighet?

    Vad sägs om att hjälpa folk till en behandling som passar dem & hjälpa dem ändra sina levnadsförhållanden istället för att trycka i folk medicin så de skall passa in i den skit de befinner sig?

    Like

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google photo

You are commenting using your Google account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s