Psykisk ohälsa: En sammanfattning

Stigmat kring psykisk ohälsa förklaras ibland med att vi är rädda för personer med psykisk ohälsa. Många tror att personer med psykisk ohälsa är oberäkneliga och farliga. Inte sällan för att media tenderat att presentera ett närmast deterministisk orsaksförhållande mellan psykisk ohälsa och våldsbrott. Detta är naturligtvis felaktigt, det finns inget sådant kausalt samband mellan psykisk ohälsa och våldsbrott. Den enorma okunskapen kring psykisk ohälsa generellt och vad omtalade diagnoser så som, Schizofreni, Personlighetsstörningar, Bipolär sjukdom, Aspergers m.m. innebär gör det möjligt för sådana felaktiga idéer att slå rot och få liv.

Läs RSMH (Riskförbundet för Social och Mental Hälsa) och Örebros Universitets avhandling i ämnet för mer information om hur psykisk ohälsa presenterats i media under tidigt 2000-tal.

I ett försök att klargöra vad psykisk ohälsa handlar om och för att slå hål på lite myter vill jag ge er en överblick över psykisk ohälsa och vad de vanligaste diagnoserna innebär. För enkelhetens skull har jag delat in diagnoserna i fyra olika grupper.  Problematik som visar sig i barndomen/ungdomen, affektiv problematik, personlighetsproblematik och psykosrelaterad problematik.

Problematik som visar sig i barn-/ungdomen

Här hittar vi den problematik som många refererar till som bokstavskombinationer. Underligt eftersom det egentligen bara är en av dem som vi vanligen benämner med en bokstavskombination, ADHD. Eller, vi har även ADD här men den diagnosen heter egentligen inte det utan ADD heter ADHD med en dominant uppmärksamhetsstörning. I kategorin finns också Tourettes och Autismspektrumstörning/Aspergers. Aspergers som egen diagnos finns inte efter den senaste versionen av diagnosmanualen (DSM-5) utan är där underordnad i vad som kommer att kallas Autismspektrumstörning på svenska när översättningen kommer ut. Redan i första kategorin finns det alltså mycket som kan förvirra den okunnige.

När det gäller denna kategori finns det två väldigt viktiga saker att veta.

1, Personerna i denna kategori är inte sjuka. De har förutsättningar som försvårar ett liv på samhällets premisser. De har ett funktionshinder, men använd hellre den salutogena termen funktionsförutsättning.

2, Aspergers eller Autismspekrumstörning innebär INTE att du saknar empati. Du har däremot svårt för att läsa av kroppsspråk och ansiktsuttryck och har på samma sätt svårt att uttrycka dig med det samma.

 

Affektiv problematik

Här placerar jag alla affektiva sjukdomar och förstämningssyndrom så som depression, ångest, tvång, anorexi, bulimi och bipolär sjukdom (före detta manodepressivitet). Vi kan även placera fobier här och även stress och trauma relaterad problematik så som PTSD och utmattningsdepression.

Jag grupperar alla dessa ihop för att de alla är relaterade till emotionella processer och påverkar grundläggande beteenden som sömn-, aptit- och flykt-/försvars- och sexuella beteenden.

Bipolär sjukdom kan behöva beskrivas lite närmre eftersom det är en av de sjukdomar som gärna porträtteras i populärkultur där dramatisk effekt värderas lite högre än fakta. Bipolär sjukdom innebär att man går igenom affektiva episoder där ens känsloläge och aktivitetsnivå är förskjutet, man är antingen väldigt uppåt (mani/hypomani) eller väldigt neråt (depression). Det kan gå lång tid mellan episoderna och där emellan kan man vara i princip symptomfri.

Se gärna första avsnittet i säsong 2 av Djävulsdansen på SVT för riktigt bra porträttering av hur det är att leva med bipolär sjukdom och som anhörig till personer med bipolär sjukdom.

 

Personlighetsproblematik

Här finner vi personer med ett mönster av beteenden och upplevelser som skiljer sig från normen på ett sätt som orsakar både ett lidande och ett funktionshinder. Diagnoserna som åsyftas här är personlighetssyndrom, före detta personlighetsstörningar, (Borderline (numera kallad emotionellt instabil), paranoid, tvångsmässig m.fl.).

Namnet personlighetsstörning, som fortfarande är det som används i störst utsträckning, antyder att vi här har att göra med någonting som är fundamentalt fel på dig som person. Att det är något annorlunda med dig som är rotat i din natur. Så är det inte. Personlighetssyndrom är något man utvecklar, inte något man föds med. Hur exakt det kommer sig att vissa utvecklar personlighetssyndrom vet vi inte men den rådande idéen är att det är en interaktion mellan genetik och psykosocial påverkan ..Och här pratar vi ofta om extrema förhållanden under uppväxten så som sexuella och fysiska övergrepp, störd anknytning och bristande omsorg. Det finns tre övergripande typer av personlighetsstörningar, udda/exentrisk, dramatisk/impulsiv och ångest-/rädslopräglad.

 

Psykosrelaterad problematik

Den absolut vanligast psykossjukdomen är schizofreni. Ca hälften av de som drabbats av en psykos får senare en schizofreni diagnos. Schizofreni har ofta en sämre långsiktig prognos med återkommande psykoser och stor funktionsnedsättning.

En psykos innebär att du tappar kontakten med verkligheten och du befinner dig i din egen värld. Oftast är den världen väldigt skrämmande och hotfull. Psykospatienter beskriver det ofta som att du lever din mardröm.

Vanföreställningar är det vanligaste förekommande symptomet vid schizofreni och kan vara idéer om att du är förföljd eller att radio och TV sänder kodade meddelanden till dig. Hallucinationer förekommer också men även symptom som självförsjunkenhet och emotionella störningar som apati eller känslolöshet.

Två viktiga saker att veta om schizofreni är:

1, Personer med schizofreni ä inte farligare än någon annan. Däremot löper de en högre risk för suicid. Personer i psykotiskt tillstånd löper ungefär samma suicidrisk som deprimerade. Personer med obehandlad schizofreni i psykotiskt tillstånd kan vara utåtagerande men de begår inte våldsbrott i högre grad än någon annan.

2, Schizofreni innebär inte att du har multipla personligheter. …det är något helt annat.

Sammanfattning

När det kommer till psykiatriska diagnoser är de alla i princip så kallade syndrom. Det innebär att det finns ett antal symptom relaterade till diagnosen men du behöver inte uppvisa alla för att du ska kunna få diagnosen. Detta innebär att det kan finnas ganska stora variationer inom en diagnos, något som så klart kan verka förvirrande för allmänheten. En väldigt viktig parameter är också att det för alla diagnoser föreligger ett krav om att upplevda symptom ska orsaka ett lidande och/eller en funktionsnedsättning som markant påverkar individens förmåga till ett normalt liv. Detta eftersom många psykiatriska symptom är normala och vanligt förekommande för sig eller i kortare perioder men klassas som kliniska först då de orsakar stort lidande och funktionshinder. Det är ju fullt normalt att vara nedstämd i några dagar men det blir kliniskt först efter en längre period. På samma sätt är det normalt att ha uppmärksamhetssvårigheter men det klassas som ADHD först när det orsakar ett hinder i för normala utvecklingen och livsföring.

20-25 %  av oss kommer någon gång i livet drabbas av psykisk ohälsa.

Det kan drabba vem som helst och i de flesta fall kommer du inte känna till det. Vi pratar nämligen inte om det. Så när du eller någon i din närhet drabbas är risken stor att du först inte förstår vad som händer eller att du inte vet vad du ska göra åt det. Det är därför viktigt att vi alla lär oss mer om psykisk ohälsa och hur vi ska bemöta det. Detta är en av mina första artiklar i en serie som kommer att adressera hur vi känner igen psykisk ohälsa, tidiga tecken och insatser för att hjälpa och vad du själv kan göra för att vårda din egna psykiska hälsa.

Som avslutning vill jag säga att det finns väldigt mycket mer att säga om de olika grupperna och diagnoserna som är väl värt för allmänheten att känna till och något jag kommer att komma till tids nog. Jag har också placerat diagnoser i samma grupp som kan skilja sig enormt både i sitt uttryck och i sin orsak. De är dock placerade där i syfte att skapa en tydlig överblick men också för att tydliggöra att fältet inte är oändligt eller oöverskådligt. Framförallt så är det för att tydliggöra att personer med psykisk ohälsa inte är farligare än någon annan, inte för någon annan än dem själva i alla fall. Ett viktigt första steg i kampen för att radera stigmat kring psykisk ohälsa.

 

Källor/Referenser:

Böcker/Uppslagsverk

DSM-IV-TR (svenska) och DSM-5 (english), American Psychological Association

Artiklar:

Recognizing the signs of schizophrenia, Shirley M. Glynn, PhD, Karen Kangas, EdD, and Susan Pickett, PhD, American Psychological Association

The Collaborative Longitudinal Personality Disorders Study: development, aims, design, and sample characteristics. Gunderson JG, Shea MT, Skodol AE, McGlashan TH, Morey LC, Stout RL, Zanarini MC, Grilo CM, Oldham JM, Keller MB. J Pers Disord. 2000 Winter;14(4):300-15.

How often and how consistently do symptoms directly precede criminal behavior among offenders with mental illness?, 2014. J.,K., Peterson, J., Skeem, P., Kennealy, B., Bray, and A., Zvonkovic.  Law and Human behavior, 38,439-449.

Where personality goes awry: A multifaceted research approach is providing more clues to the origins of personality disorders. Charlotte Huff. The monitor, APA, March 2004, Vol 35, No. 3

Myths and Realities About Bipolar Disorder, APA, 2012

 

 

 

 

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google photo

You are commenting using your Google account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s